En dag i mars 2012 drabbas Shahrzad av en septisk chock. Hon är 28 år och lever ett hälsosamt liv med mycket träning och umgänge med vänner. Mitt i karriärens uppsving. Förgiftningen som är nära att ta hennes liv, lämnar ett förödande arv. Hennes ben amputeras, men hon överlever mirakulöst nog den dödliga sjukdomen. Med denna nya, bistra verklighet hade hon kunnat välja att ge upp. Istället valde hon att samla sina superkrafter och upparbeta en drivkraft så stark att hon inte bara lyckades kämpa sig tillbaka till livet, utan även vidare.
Shahrzad berättar om sin tuffa väg tillbaka. Hur hon med hjälp av träning och nästintill ouppnåeliga mål, tillät sitt eget ljus tränga igenom ett becksvart mörker. Hur en befängd tanke om att tävla i triathlon blev starten på en historia om att komma tillbaka till livet när allting blev svart. Var finner man motivation när man behöver den som mest?